andreaboqvist

till en främmande stad & en främmande kille

Publicerad 2012-12-31 01:51:08 i

hej där, nu har jag landat i sthlm. mycket efterlängtat. tänkte jag skulle dra denna historien. så om någon undrar kan jag hänvisa hit, hehe.
jo jag tog i fredags, tåget upp till västerås. var lite crazy & mötte upp en kille som jag aldrig träffat förut. men haft kontakt med i några år. på vägen upp till sthlm & kände att jag ville veta vem som egentligen gömde sig bakom smsen. vilket visade sig vara en trevlig kille, som jag hade två-tre toppendagar med! shopping, fika & bio. men även soffmys & hemma lagade fajitas. en bättre helg.

nu finns det säkert många som tänker ojoj...hur fan vågade du det? jo men vi kände varann, har skypeat & jag ville chansa, se vad min nyfikenhet ledde till. om vi träffas igen får framtidens svar stå för, men inget jag säger nej till. och absolut nej, jag stack inte upp dit för att komma hem med ett knull extra i bakfickan. funkar inte så för mig, ville bara klargöra detta. sex för människor är så olika, men för mig...är det en sak som för personer närmare varann.
hoppas nu iallafall att nyår blir toppen för er allihopa! själv taggar jag redan!' wihoooo

Faith.

Publicerad 2012-12-29 15:53:11 i dagligt ordspråk,

sitter för tillfället i Västerås. har vart ute på stan en sväng och nu blir det mat, till harry potter på tvn. gott de. ikväll är det soffmys som gäller och sagan om ringen på tvn. yeah. blir en perfekt start inför morgondagen då The Hobbit väntar, sen blir det food och mot sthlm som gäller. hem till bror, lydia & León och fira nyår. längtar så jag kan dö!!!! hittade detta armbandet på ur&penn idag, enkelt och fint. jag håller hoppet uppe, även om det är svårt för tillfället. små hackiga kommentarer som bara sänker förtroendet gång på gång. ondast gör att dom kommer från just dig. 

..

Publicerad 2012-12-28 12:40:00 i ord i rader,

”Du är en framåt person, som har en hög ambition, en lycklig framtid astrologen spår, vart du än på vägen går.” Detta kapitel ska jag tillägna min bror. Oscar Boqvist. För att han är den absolut bästa personen som vandrar på denna planet. Klok, snäll, ärlig och otroligt hjälpsam. Han är precis vad den översta textraden beskriver.

Varför det är just Oscar av mina tre bröder som jag har bäst kontakt med, kan jag inte svara på. Men det kan säkert han. Alltid ska man diskutera fram och tillbaka, ha sina egna åsikter och förklara, förklara och förklara. Han går mig extremt på nerverna ibland och de gångerna så vill jag bara slå honom. Hårt. I hans mage. Precis som en lillasyster ska få göra. Det blir tyvärr svårt, när han bor i Stockholm. Är det inte också typiskt? Att mannen i mitt liv (haha) bor så långt bort? Varför ska alla bra människor bo så långt bort? Jag är inte miljonär, och SJ gör ett skit jobb. Så denna situation är jag inte nöjd med. Men sanningen är den, att hade vi bott nära varandra. Hade jag ändå inte vågat slå honom i magen. För jag vet att han träffar mina svaga punkter, betydligt hårdare än vad jag träffar hans. Och han behöver inte ens slåss. ”Måste människor slåss, får aldrig hända oss”

Det skiljer ett par år på oss, vilket har gjort det möjligt för honom att berätta vad han gjort för misstag, hur han såg på saker och ting när han var i min ålder och utifrån det kunna framställa någon slags nyckel, till min vardag. Utan Oscar, vet jag faktiskt inte om jag tagit mig hit där jag är idag. Åldern hade jag nog haft med mig, men jag hade inte haft de kloka visdomsorden i bakfickan, på mina solblekta jeans. Och definitivt inte haft samma styrka. Den styrkan som gör att mitt blod pumpar fort och hårt, även när jag ligger ner. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket han har betytt för mig under dessa år. Så mycket skit, så mycket lycka.

Den största lyckan, störst av de alla är nog ändå att jag fått en Oscar Junior. Min bror fick en son den 24 juni. Det skiljer ett par år på oss. Mig och León. Vilket kommer göra det möjligt för mig att berätta vad jag har gjort för misstag, hur jag såg på saker och ting när jag var i hans ålder och utifrån det kunna framställa någon slags nyckel, till hans vardag. Jag ska vara världens bästa faster. Jag ska bli som storasystern han aldrig fick. Alltid finnas där. Ge hopp tro och kärlek. Förklara för honom att även om världen känns hemsk, fruktansvärd och värdelös. Så går det över så småningom, det gör det mesta. Faktiskt. Vi ska skapa minnen jag och León. Vi ska skriva våra namn i sanden, på papper, i en pepparkaksdeg, i snön. Vi ska plocka blommor och binda en krans, vi ska plocka minnen och bilda balans.

Jag ska bli allt för León som hans far är för mig. En mamma, en pappa, ett syskon, en vän.

Min hjälte.

Om

Min profilbild

Andrea Maria Boqvist

Hej! Här möter ni en glad sprallig tjej på 19 år från Skövde. Näst intill gift med spinningcykeln på gymet men har ett hemligt förhållande med bakskafferiet. Tar mig gärna fram på en long/snow-board och då gärna med bra musik i lurarna. Det bästa jag vet är långa sms, långa promenader och långa kyssar. Tycker mindre om maskar, ärtsoppa och missförstånd. varmt välkommen

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela